publicerad: 2021
hal
halt hala
adjektiv
●
som man lätt glider eller halkar på om underlag el. något man försöker gripa om
det våta, hala gräset; en hal fisk; olyckan orsakades av det hala väglaget
○
äv. om det man griper med
hans händer var alldeles hala
○
äv. bildligt
som man inte kan lita på spec. om någon som uttrycker sig svävande eller dylikt
en hal typ; hennes hala tunga
hal som en ål
undfallande och opålitligde försökte få honom att svara ärligt men han var hal som en ål
hal som såpa
mycket halden frusna vägbanan var hal som såpa
sätta någon på det hala
ursprungligen biblisktsätta någon på provoch ofta göra honom/henne förlägen:
hon har höga krav och sätter ofta sina studenter på det hala
(vara ute) på hal is
se
is
belagt sedan 1400–25 (Heliga Birgittas uppenbarelser);
fornsvenska hal; gemensamt germanskt ord, trol. urspr. 'frusen'; jfr ursprung till
halka