publicerad: 2021  
hals halsen halsar
hals·en
substantiv
1 (främre delen av) kropps­del som förenar huvudet med bålen så­väl om yttre som inre partier
JFR nacke
ha ont i halsen; förr högg man halsen av mördare; du får inte gå med bar hals om vintern; hon stod upp till halsen i vatten
spec. i ut­tryck för om­famning eller dylikt
hon kastade sig om halsen på systern; hon föll honom om halsen; han slog armarna om halsen på modern
ofta om strupen som passage för mat resp. som (tänkt) ljud­källa (äv. bildligt)
sätta maten i halsen; orden fastnade i halsen på honom
ibland äv. i ut­tryck för att ha fullt upp av något
han står upp till halsen i bekymmer
äv. om den del av ett klädes­plagg som om­sluter halsen
skjortan är trång i halsen
få någon/något på halsen tvingas ägna sig åt någon/någotmusik­industrin har fått ett stort problem på halsen genom alla fil­delare
ge hals skrikavanligen för att på­kalla upp­märksamhet: tanken med att ha gäss som vakt­djur är att de ger hals så fort någon närmar sig
ha en klump i halsen se klump
ha gråten i halsen se gråt
hals över huvud ytterst bråd­störtatorkanen tvingade dem att fly hals över huvud
med andan i halsen se anda
något står någon upp i halsen någon har fått för mycket av någothans gräns­lösa präktighet står mig upp i halsen
(sjunga) för full hals (sjunga) så starkt man kani snåret satt en bo­fink och sjöng för full hals
stå (där) med sin tvättade hals vara snopenkursen ställdes in utan för­varning och som del­tagare stod man där med sin tvättade hals
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska hals; gemensamt germanskt ord; identiskt med lat. coll´um 'hals'; jfr ur­sprung till dekolletage
2 vanligen i sammansättn. av­smalnande ända av före­mål som ev. men inte nöd­vändigtvis ut­gör förbindelse med annat före­mål
belagt sedan ca 1520 Peder Månssons Skrifter på svenska
3 tåg eller wire som håller fast nedre främre hörnet på sned­segel och (förr) ett mot­svarande hörn på undre rå­segel
JFR skot
för babords/styr­bords halsar med vinden från babord/styr­bordsjövägs­reglerna säger att den som seglar för babords halsar väjer för den som seglar för styr­bords halsar
belagt sedan 1672
Ty jag är ganska mager om bena,
tillika om armar och hals. Nils Ferlin, En valsmelodi (i En död­dansares visor, 1930)