publicerad: 2021  
halv halvt halva
adjektiv
● som ut­gör ena delen av något som är (eller tänks vara) delat i två lika delar om mängd, volym, före­mål etc.; ibland om före­mål som är (ungefär) hälften så stort som ett visst annat före­mål
halvflaska; halvkilo; halvmeter; halvtidsarbete; halvtimme; halvår
en halv liter; en halv miljon; en halv mil; hel eller halv pension; barn betalar halv av­gift; halva styrkan av­delades för inne­tjänst; en halv ton högre; en halv flaska bränn­vin; två och ett halvt år
○ äv. för att ut­trycka upp­nående av mitt­punkten av något
han lät klippa luggen till halva pannan; han sparkade ut bollen till halva planen
○ ofta med vagare inne­börd som ut­gör en del av något; ibland med an­tydan om betydande del, ibland om otillräcklig del
halvbra; halvdöd; halvfärdig; halvklädd; halvslummer
hon är ute och roar sig halva nätterna; halva stan hade mött upp; ett halvt formellt, halvt flick­aktigt leende (adverbial); hon var halvt medvets­lös (adverbial)
○ spec. otillräckligt engagerad
det var något halvt över deras an­strängningar
(bara) halva sanningen se sanning
en halv gång till (så mycket) se gång
gå halva vägen var se väg
halv biljett se biljett
halv ett (två, tre etc.) trettio minuter före klockan ett (två, tre etc.)ska vi säga att vi ses vid halv ett?
halv special se special
halvt om halvt så småtthon började halvt om halvt bli sömnig
(lyssna) med ett halvt öra se öra
mötas på halva vägen se väg
belagt sedan 1000-talet (runsten, Runsten, Öland (Nilsson)); runform halfan (ack.), fornsvenska halver; gemensamt germanskt ord, trol. urspr. 'kluven'; besläktat med lat. scal´pere 'skrapa; rista; skära ut'