publicerad: 2021  
huva huvan huvor
huv·an
substantiv
hu`va
● (enklare) huvud­bonad som till stor del sluter tätt in­till huvudet ibland ut­görande del av kappa, mantel eller dylikt
belagt sedan förra hälften av 1300-talet (Södermanna-Lagen); fornsvenska huva; gemensamt germanskt ord, nära besläktat med huv