publicerad: 2021  
impuls impulsen impulser
im·puls·en
substantiv
impul´s
● plötsligt upp­kommande lust att handla på visst sätt
impulskontroll; flyktimpuls
en impuls (till något) en impuls (att+verb)
hon under­tryckte en impuls att ge honom en ör­fil
○ äv. (första) på­verkan som leder vidare
impulsgivare
den väster­ländska konsten har fått många impulser från Kina
○ spec. kort­varig elektrisk strömstöt
○ spec. äv. rörelsemängd ut­tryckt som produkten av ett rörligt före­måls hastighet och dess vikt
belagt sedan 1850; av lat. impul´sus 'stöt; påstöt'; jfr ur­sprung till puls