publicerad: 2021  
bro bron broar
bro·ar
substantiv
● längre, över under­laget upp­höjd konstruktion som leder trafik över lägre belägna hinder särsk. över vatten­drag, men äv. över väg, järn­väg, sänka m.m.
JFR akvedukt, viadukt
brospann; gångbro; hängbro; järnvägsbro; pontonbro; svängbro
en bro (över något) en bro (mellan några)
slå en bro över floden; med båt under Stock­holms broar; bron över Öre­sund; fienden har sprängt alla broar; en bro med 250 m spänn­vidd och 45 m segel­fri höjd
○ äv. om brygga el. kaj
skeppsbro
○ äv. om trapp till för­stuga dialektalt
skotta av bron
○ äv. bildligt föreningslänk
vi måste bygga broar mellan våra folk; de vill riva alla broar till sitt förflutna
belagt sedan 1000-talet (runsten, t.ex. Höreda, Småland); vanligen runformer bru, bro, fornsvenska bro, urspr. 'väg(bank) byggd av stockar, sten eller dylikt'; nära besläktat med 1brygga!!