SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 kart karten el. kartet, plural kartar el. kart, bestämd plural kartarna el. karten kart·en substantiv [ka´rt] el. [kart´] ● omogen frukt eller omoget bär krusbärskart; surkart; äppelkart belagt sedan ca 1630; jfr fornsvenska birkekarter 'grov björknäver', sv. dial. kart 'grov bark; liten sten; liten, hård knöl' SO Alfabetisk lista karska upp verb karska upp sig verb karst subst. karstbildning subst. karstformation (karst) kart subst. karta subst. kartager subst. kartagisk adj. kartbild subst. kartblad (karta) Till alla ordböcker
el. [kart´]
el. [kart´]
el. [kart´]
