publicerad: 2021  
kondition konditionen konditioner
kond·it·ion·en
substantiv
[-∫o´n]
1 knappast plur. (god) förmåga att ut­föra eller ut­härda något kroppsligt an­strängande särsk. något som kräver fysisk ut­hållighet men äv. all­männare
SYN. 2kondis JFR skick 1
konditionstest; konditionsträning
(i adj) kondition
ha bra kondition; ha dålig kondition; vara i dålig fysisk kondition; hon är stark och vig men har ingen kondition; den sjuke är i relativt god kondition efter operationen
○ äv. om själsligt till­stånd
han var i dålig kondition efter skils­mässan
○ äv. om till­stånd hos före­mål etc.
mattan var i god kondition
belagt sedan 1871; av lat. condi´tio 'vill­kor; an­bud; ställning; läge'
2 vanligen plur. villkor särsk. för försäljning el. betalning
belagt sedan 1887