publicerad: 2021  
konklav konklaven konklaver
kon·klav·en
substantiv
konkla´v
● slutet rum för hemliga över­läggningar särsk. in­om katolska kyrkan
○ äv. om de del­tagande personerna
○ sär­skilt om kardinalerna när de är samlade till påveval
konklaven bekräftade påvevalet genom att sända ut vit rök
belagt sedan 1680; av lat. concla´ve 'rum som kan låsas; en­skild kammare', till cla´vis 'nyckel'; jfr ur­sprung till klav