publicerad: 2021  
kännare kännaren, plural kännare, bestämd plural kännarna
känn·ar·en
substantiv
känn`are
● person som har gedigna kunskaper in­om visst om­råde
SE 2känna 5 JFR expert, förståsigpåare, konnässör
konstkännare; litteraturkännare; människokännare; svampkännare; vinkännare
en kännare (av någon/något)
en kännare (av någon)
en kännare (av något)
en kännare av islam; hon granskade inne­hållet med en kännares blick
belagt sedan 1675