publicerad: 2021
kontroll
kontrollen kontroller
kont·roll·en
substantiv
1
behärskning och övervakning av ett skeende, en apparat eller dylikt för att vid behov kunna gripa in och reglera något
skärpta kontroller; få kontroll över något; ha full kontroll; förlora kontrollen; tappa kontrollen; återta kontrollen över något
kontroll (av/över någon/något/sats)
kontroll (av någon)
kontroll (av något)
kontroll (av sats)
kontroll (över någon)
kontroll (över något)
kontroll (över sats)
epidemin var helt under kontroll; fienden hade kontroll över luftrummet; brandkåren har nu läget under kontroll
○
äv. om övervakning och styrning av personer
social kontroll; statens kontroll över individerna
○
äv. om styrning av kroppen el. själen
nervkontroll; självkontroll
få kontroll över sin vrede
○
äv. om instrument för övervakning och styrning
tonkontroll
sköta kontrollerna
belagt sedan 1753;
av franska contrôle med samma betydelse, till contre 'emot' och rôle 'register'; besläktat med
1roll 1
2
(mindre) undersökning för att fastställa om allt är i sin ordning på naturligt sätt el. enl. föreskrivna regler
kontroll (av någon/något/sats)
kontroll (av någon)
kontroll (av något)
kontroll (av sats)
göra en extra kontroll; hon går på kontroll hos läkaren var tredje månad; vid kontrollen på pendeltåget visade det sig att tio personer saknade giltigt färdbevis
○
äv. om sådan undersökning som utförs under längre tid
stå under noggrann kontroll
○
äv. om plats för undersökning
passkontroll
gå igenom kontrollen
belagt sedan 1850
3
markerad punkt som måste letas upp och passeras vid orienteringstävling
han hade svårt att hitta tredje kontrollen; äntligen syntes kontrollens rödvita skärm
○
äv. allmännare, t.ex. vid långdistanslöpning el. skidåkning
matkontroll; tidskontroll
han bröt Vasaloppet vid kontrollen i Eldris
belagt sedan 1924