publicerad: 2021  
kummin kumminen äv. kumminet
kummin·en
substantiv
kumm`in
● en (odlad) flock­blommig ört vars frön an­vänds som krydda bl.a. i bröd, ost och bränn­vin
○ sär­skilt om kryddan
kumminbrännvin; kumminbröd; kumminost; brödkummin
belagt sedan ca mitten av 1300-talet (förteckning över föremål i kungens skattkammare (Svenskt Diplomatarium)); fornsvenska kumin, komi(i)n; ur lat. cumi´num med samma betydelse