publicerad: 2021  
luffa luffade luffat
verb
luff`a
1 vandra (om­kring) utan bestämt mål
luffare
någon luffar någonstans
de luffade om­kring genom hela landet
○ äv. ut­vidgat vanligen i sammansättn. resa om­kring utan bestämt mål
båtluffa; tågluffa
○ äv. gå klumpigt
björnen luffade i väg
belagt sedan 1872; till sv. dial. luffer 'stor, tjock gestalt'; jfr ur­sprung till lufsa
2 var­dagligt blockera genom att ständigt lova upp om seglare el. segel­båt med av­seende på någon (segel­båt) som försöker segla om; tillåtet bara vid kapp­segling
SE 1lova
luffning
någon luffar
belagt sedan 1934; av engelska luff med samma betydelse; till nederländska loef 'vind­sida'; jfr ur­sprung till 1lova
luffaluffande