publicerad: 2021
spark
sparken sparkar
spark·en
substantiv
1
(hård) stöt med foten vanligen åstadkommen genom pendlande rörelse med (under)benet
lyckospark
en spark (på någon/något)
en spark (på någon)
en spark (på något)
hon kunde känna fostrets sparkar; hon gav honom en spark i baken
belagt sedan 1734;
till
sparka
2
sparkstötting
åka spark
belagt sedan 1890
3
vardagligt
endast bestämd form sing.
avsked (från arbete)
SE
sparka 2
(få) sparken (från något)
ge någon sparken; hon fick sparken från jobbet
belagt sedan 1883