publicerad: 2021  
mala malde malt, malen el. mald, malna el. malda, presens mal äv. maler
verb
ma`la
1 sönder­dela till fin­fördelad form genom starkt tryck, särsk. i förening med rotation
grovmalen
någon/något mal något
någon mal något
något mal något
malet kött; malet kaffe; säden mals till mjöl i kvarnen
först till kvarn (får först mala) se kvarn
varken hackat eller malet se hacka
belagt sedan senare hälften av 1300-talet (Fornsvenska legendariet (Codex Bureanus)); fornsvenska mala 'krossa till smådelar; mala (säd)'; gemensamt germanskt ord, mot­svarande bl.a. lat. mol´ere 'mala'; jfr ur­sprung till mal 1, 1malm 1, mild 1, mjöl, moln, mulen, mull, mäld, mölla, 1smula 1
2 fort­gå på ena­handa sätt om tankar, smärtor och dylikt
någon/något mal (på) (om någon/något/sats)
någon mal (på) (om någon)
någon mal (på) (om något)
någon mal (på) (om sats)
något mal (på) (om någon)
något mal (på) (om något)
något mal (på) (om sats)
tankarna malde och malde; det malde i tänderna; en malande oro; ibland mal boken tom­gång
○ äv. om person eller dylikt ibland med partikelnpå tala oavbrutet och på ett sövande sätt
talaren malde vidare; tv:n malde på som vanligt
belagt sedan ca 1875
malamalande, malning