publicerad: 2021  
oblat oblaten oblater
oblat·en
substantiv
obla´t
● tunn, mynt­formig skiva av ojäst vete­deg som an­vänds som nattvards­bröd
○ äv. tunt blad av vete­deg anv. som kapsel runt vissa läke­medel, i vissa bak­verk m.m.
belagt sedan 1552; jfr fornsvenska öfläte med samma betydelse; av medeltidslat. obla´ta (hos´tia) 'det fram­burna (offret)', till lat. offerr´e '(fram)bringa'; jfr ur­sprung till offra