SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 orator oratorn oratorer substantiv ora`tor ● formellt (ordrik) högtidstalare ○ äv. person som talar mycket belagt sedan 1589; av lat. ora´tor med samma betydelse; till orera SO Alfabetisk lista orangegul (orange) orangeri subst. orangutang subst. oration subst. orationell adj. orator subst. oratoriekör (oratorium) oratorisk adj. oratorium subst. orchestra subst. ord subst. Till alla ordböcker
