publicerad: 2021
påkommen
påkommet påkomna
på|komm·en
adjektiv
1
som (plötsligt) har inträffat eller uppstått
tid påkommen
ett hastigt påkommet anfall av allergi; ett snabbt påkommet förvirringstillstånd
○
ofta något ironiskt
lite sent påkomna samvetsbetänkligheter
belagt sedan 1740
2
ertappad
han blev påkommen med att tjuvfiska; de blev påkomna när de rökte cannabis på skolgården
belagt sedan 1926