publicerad: 2021
partner
partnern, plural partner el. partners
part·nern
substantiv
●
person (eller grupp) som man samarbetar eller bildar ett par med
JFR
moatjé
danspartner; handelspartner; samarbetspartner
någons partner
några är partner
partner med/till någon
partner med någon
partner till någon
hon försökte köpa ut sin partner ur företaget
○
spec. äv. i tävlingssammanhang (ibland som tilltalsord)
sparringpartner; spelpartner
han sökte en partner till dubbelturneringen; ledsen, partner, jag spelade fel
○
spec. äv. beträffande relationer
hon och hennes partner delade lika på föräldraledigheten
○
i plur. vanligen med innebörd av ömsesidighet
de är partner
belagt sedan 1845;
av engelska partner med samma betydelse, variant av parcener 'medarvinge'; via franska av lat. parti´tio 'andel'