publicerad: 2021  
privat neutrum privat, bestämd form och plural privata
priv·at
adjektiv
priva´t
● som till­hör eller har att göra med en­skild person särsk. veder­börandes hem- och umgänges­liv
MOTSATS offentlig 1 JFR enskild 1, personlig 1
privatbostad; privatchaufför; privatsamtal
privat mark; hennes privata förmögenhet; hans privata åsikter är hon inte intresserad av; en minskning av den privata konsumtionen; kungaparet var i London på privat besök; flera av arbets­kamraterna um­gås även privat (adverbial)
○ sär­skilt med ton­vikt på rätt till skydd mot in­syn
vissa av enkät­frågorna kändes lite för privata
○ äv. något ut­vidgat
privata före­tag
den privata sektorn se sektor
belagt sedan 1558; av lat. priva´tus 'en­skild', till priva´re 'beröva', till pri´vus 'en­skild'; jfr ur­sprung till privilegium