SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 1ruter rutern, plural ruter rut·ern substantiv ru´ter ● en av de fyra kortsviterna (färgerna) i en kortlek markerad med en röd kantställd ruta ruterfemma ruter ess ○ äv. om kort av denna färg två låga ruter på handen belagt sedan 1734; till lågtyska rute 'ruta'; samma ord som 1ruta 1; jfr ursprung till hjärter 2ruter ingen böjning, utrum rut·er substantiv ru´ter ● sinnelag som kännetecknas av mod och framåtanda JFR takt 4 ruter (i någon) det är ruter i den flickan, hon drar sig aldrig för att säga ifrån belagt sedan 1832; trol. till 1ruter!! SO Alfabetisk lista rusttjänst subst. 1ruta subst. 2ruta verb ruta in verb rutenium subst. 1ruter subst. 2ruter subst. ruteress (ess) ruterfemma (ruter) rutig adj. rutin subst. Till alla ordböcker
