publicerad: 2021  
senast superlativ
sen·ast
adverb
se`nast
1 vid en tid­punkt eller under en tid som ligger närmast före en naturlig utgångs­punkt särsk. tal­ögon­blicket
JFR 1senare
den försvunna sågs senast utan­för en danslokal natten mellan fre­dagen och lör­dagen; nu senast har NN publicerat en essä­samling
○ spec. för att an­ge den hit­tills sista av flera lik­artade före­teelser
reglerna har ändrats ofta, senast 2005
tack för senast! se tack
belagt sedan förra hälften av 1300-talet (Westmanna-Lagen); fornsvenska sidharst, senast; till 1sedan!!
2 i konstruktioner med tids­angivande ut­tryck inte senare än viss tid­punkt som fram­går av samman­hanget
blanketten ska lämnas in senast den 15 februari; manuskripten måste vara inne senast 1 maj
belagt sedan 1654