publicerad: 2021  
succé succén succéer
succé·er
substantiv
[sukse´]
● mycket stor fram­gång hos publik
succéförfattare; succépjäs; succéroman; försäljningssuccé; kassasuccé; publiksuccé; skrattsuccé
succé (för någon/något)
succé (för någon)
succé (för något)
pjäsen blev en succé; hon gjorde succé på firma­festen med sina imitationer; det hotande fiaskot vändes i succé
○ äv. något ut­vidgat
kyckling­grytan blev en succé
belagt sedan 1628; av franska succès med samma betydelse; av lat. success´us 'förlopp; fram­gång'; jfr ur­sprung till succession