SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 stön stönet, plural stön, bestämd plural stönen stön·et substantiv ● dovt ljud från någon som lider fysiskt ett stön (av något) stönen från operationssalen ○ äv. om liknande ljud från någon som anstränger sig hårt han lyfte skivstången med ett stön ○ äv. suck ibland som uttryck för välbefinnande, spec. sexuellt välluststön belagt sedan 1845; till stöna SO Alfabetisk lista stöldkupp (kupp) stöldrisk (stöld) stöldrotel (rotel) stöldsäker (stöld) stöldturné (turné) stön subst. stöna verb stöp subst. stöp (stupa) stöpa verb stöpa om verb Till alla ordböcker