SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 stabbur stabburen stabburar stabbur·en substantiv stabb´ur ● ålderdomligt visthusbod på stolpar JFR stolpbod belagt sedan 1642; bildn. till stav 1 i bet. 'stolpe' och bur i bet. 'förråd'; jfr ursprung till fatabur SO Alfabetisk lista S-spunnen (spinna) sta adv. stab subst. stabbe subst. stabbig adj. stabbur subst. stabil adj. stabilisator subst. stabilisera verb stabilisera sig verb stabilitet subst. Till alla ordböcker
