publicerad: 2021  
stupor ingen böjning
stup·or
substantiv
[stu´pår]långt å
orörlighet, stumhet och själslig från­varo utan sam­tidig medvets­löshet som symtom vid vissa psykiska sjukdomar
belagt sedan 1832; av lat. stup´or 'orörlighet; domning; häpnad'; jfr ur­sprung till stupid