publicerad: 2021  
svänga svängde svängt, presens svänger
verb
sväng`a
1 röra sig fram och till­baka kring en fast punkt eller axel vanligen med jämn takt
någon/något svänger
någon svänger
något svänger
en svängande pendel; lyktorna svängde i vinden; han gick med långa steg och svängande armar; grinden svängde fram och till­baka i blåsten; hon gick med svängande höfter
○ spec. fysik
något svänger (med något)
svängande strängar; stäm­gaffeln svängde med en frekvens av 440 Hz
○ äv. ut­vidgat ha markerad och med­ryckande rytm
svängande rytmer; jazzmusik som svänger
○ äv. med opersonlig konstruktion
det svänger (om något)
en låt som det svänger om
svänga sina lurviga se lurvig
belagt sedan 1729; av lågtyska (sik) swengen 'svinga (sig)'; till svinga; jfr ur­sprung till svängel
2 ändra riktning
JFR böja 2
någon/något svänger (någonstans)
någon svänger (någonstans)
något svänger (någonstans)
vinden började svänga
○ sär­skilt om person el. for­don ofta med partikel, sär­skiltav, in, upp, ut
någon/något svänger (av/in/upp/ut) (någonstans)
någon svänger (av) (någonstans)
någon svänger (in) (någonstans)
någon svänger (upp) (någonstans)
någon svänger (ut) (någonstans)
något svänger (av) (någonstans)
något svänger (in) (någonstans)
något svänger (upp) (någonstans)
något svänger (ut) (någonstans)
bilen svängde runt hörnet; hon svängde in på en avtags­väg; sväng åt höger i nästa korsning
○ äv. bildligt, spec. byta åsikt
någon svänger
partiledningen svängde i EU-frågan
○ spec. äv. växla, ändra sig (radikalt)
något svänger
konjunkturen svängde
belagt sedan 1749
3 röra fram och till­baka vanligen med relativt yviga rörelser
JFR 1snurra 2, svinga
någon svänger något
studenterna svängde mössorna i luften och hurrade
belagt sedan 1633
svängasvängande, svängning
svänga ihop, svänga sig, svänga till