publicerad: 2021  
svinga svingade svingat
verb
sving`a
● kraft­fullt föra (före­mål) i vid båge
JFR svänga 3
någon svingar något
han svingade yxan
○ ibland mer el. mindre bildligt något skämtsamt
det är NN som svingar ordförandeklubban
belagt sedan 1640; sv. dial. svinga; till lågtyska swingen, tyska schwingen med samma betydelse; ev. av ljudsymboliskt urspr.; jfr ur­sprung till schvung, svang, uppsving
svingasvingande, svingning, sving
svinga sig