publicerad: 2021  
tentamen bestämd form tentamen, plural tentamina, utrum
tent·am·en
substantiv
[-ta´-] el. [-ta`-]
● formell prövning av in­hämtade kunskaper på något av­gränsat om­råde vanligen på högre nivå, särsk. in­om hög­skola
JFR examination, förhör 2, 1prov 2, skrivning 2
tentamensperiod; tentamensskräck; omtentamen; sluttentamen
muntlig tentamen; skriftlig tentamen; gå upp i tentamen; klara tentamen; köra i/på tentamen
tentamen (i/på något) (för någon)
tentamen (i något) (för någon)
tentamen (på något) (för någon)
en tentamen i natur­geografi; hon blev god­känd på tentamen
belagt sedan 1699; till tentera