publicerad: 2021
tykännas
tykändes tykänts
ty·känn·as
verb
●
dialektalt
vara
blyg eller rädd för främmande särsk. om barn
någon tykänns
belagt sedan senare hälften av 1400-talet (Fornsvenska legendariet (Codex Bureanus));
fornsvenska törkänna sik, tyrkänna sik 'ha svårt att känna igen sig; förklä sig'; till tor-, tör-, i vissa dial. ty-, 'svår'