publicerad: 2021
vanmäktig
vanmäktigt vanmäktiga
van|mäkt·ig
adjektiv
●
oförmögen att företa sig något
○
äv. (om känsla, handling etc.)
som inte ger något resultat
en vanmäktig vrede; göra vanmäktiga ansträngningar
belagt sedan 1320–50 (En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga);
fornsvenska vanmaktogher, vanmäkthoger