publicerad: 2021  
verklighet verkligheten verkligheter
verk·lig·het·en
substantiv
ver`klighet
● samman­fattningen av allt som faktiskt och på­tagligt före­kommer i världen el. in­om visst konkret el. abstrakt om­råde; särsk. i mots. till fantasier eller dylikt
JFR realitet
verklighetsanknytning; verklighetsflykt; verklighetstrogen
(i) verkligheten
fantasi och verklighet; vision och verklighet; förhållandet mellan dikt och verklighet; en roman som speglar dagens verklighet; han ville upp­leva ballong­flygning i verkligheten
○ ibland med ton­vikt på negativa drag
den krassa verkligheten; den bistra verkligheten var att landet var bankrutt
○ äv. in­skränkt något som faktiskt och på­tagligt före­kommer
göra verklighet av sina planer; hennes dröm blev verklighet
○ spec. om (någons) normal(a) livsmiljö eller dylikt
ton­åringarnas verklighet; dagens nya verklighet
○ ibland med stark kontrast mot teoretiska studier, skyddad miljö m.m.
efter fem år på universitetet ville han komma ut i verkligheten
i verkligheten egentligenofta för att an­ge mots. till något förväntat eller dylikt: han hade titeln amiral, men i verkligheten hade han ingen erfarenhet av sjömilitära ting
virtuell verklighet (av­gränsad del av) verkligheten simulerad med hjälp av (viss) dator­teknik
belagt sedan 1680
Du säger 'jag' och 'det gäller mig'
men det gäller ett vad:
I verklighet är du ingen.
Så jag­lös, naken och form­lös är verkligheten! Gunnar Ekelöf, Tag och skriv (i Färjesång, 1941)