SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 vilding vildingen vildingar vild·ing·en substantiv vil`ding ● vardagligt person som uppträder på ett okontrollerat sätt han beskriver sig själv som en vilding; deras barn är riktiga vildingar belagt sedan 1879 SO Alfabetisk lista vildhavre subst. vildhjärna subst. vildhjärna (hjärna) vildhonung subst. vildhonung (honung) vilding subst. vildkanin (kanin) vildkaprifol (kaprifol) vildkatt subst. vildkatt (katt) vildkautschuk (kautschuk) Till alla ordböcker