publicerad: 2021  
belastning belastningen belastningar
be·last·ning·en
substantiv
belas´tning
1 tryck eller dragning på någon konstruktion eller dylikt; särsk. i samman­hang där håll­fasthet eller dylikt prövas
JFR börda
belastningsprov; maximibelastning
belastning (av/på något)
belastning (av något)
belastning (på något)
ett kul­lager för höga belastningar
○ äv. om jäm­förbara krafter sär­skilt in­om aero­dynamik, ballistik och dylikt
vingbelastning
en projektil med hög belastning
○ spec. över­förande av kropps­tyngden på en skida för att svänga eller dylikt
belastningsväxling
belagt sedan 1834
2 yttre på­frestning som kräver an­strängning, energi, resurser etc.
belastning (av/på något)
belastning (av något)
belastning (på något)
det var stor belastning på telefon­växeln; belastningen på vård­centralen
○ spec. i ekonomiska samman­hang
belastning på likviditeten
○ spec. äv. om effekt­uttag ur maskiner
överbelastning
belagt sedan 1882
3 besvärande eller försvårande om­ständighet särsk. biologisk el. social
belastningsregister
belastning (av något) belastning (för någon)
han har ingen kriminell belastning; han är en belastning för sin familj; hennes depressioner beror på ärftlig belastning
○ ibland skämtsamt
kyrko­herdens far och far­far var präster, så han har ärftlig belastning
belagt sedan 1891