publicerad: 2021  
vittnesbörd vittnes­bördet, plural vittnes­börd, bestämd plural vittnes­börden
vittn·es|­börd·et
substantiv
vitt`nesbörd
● tydligt tecken som ibland hjälper till att bevisa något
vittnesbörd (om någon/något/sats)
vittnesbörd (om någon)
vittnesbörd (om något)
vittnesbörd (om sats)
tro sina sinnens vittnes­börd
○ äv. ut­saga av vittne
JFR vittnesmål
av­lägga vittnes­börd
○ äv. abstraktare i ut­tryck för att något ut­gör tecken på något annat
de ut­brända husen bar vittnes­börd om den senaste tidens strider
bära falskt vittnes­börd ljugahan fälldes för att ha burit falskt vittnes­börd och där­med försvårat en brotts­utredning
belagt sedan början av 1300-talet (Skåne-Lagen); fornsvenska vitnisbyrdh; till vittne och börd i bet. 'bärande'