publicerad: 2021  
yrväder yrvädret, plural yr­väder, bestämd plural yrvädren
yr|­vädr·et
substantiv
y`rväder
oväder med yrsnö
äv. bildligt, sär­skilt om ytterst livlig person
deras femåring är ett yr­väder
belagt sedan 1401 (som tillnamn; (fastebrev utfärdat av häradshövdingen i sörmländska Jönåkers härad (Svenskt Diplomatarium))) fornsvenska urvädher
Han kom som ett yr­väder en april­afton och hade ett höganäs­krus i en svång­rem om halsen. August Strindberg, Hemsöborna (1887; om huvud­personen Carlssons an­komst till Hemsö)