publicerad: 2021  
1vin vinet viner
vin·et
substantiv
1 typ av alkohol­haltig dryck som fram­ställs genom jäsning av druv­saft och normalt håller måttlig alkohol­styrka
JFR brännvin
vinglas; vinpress; vinprovare; portvin; starkvin; välkomstvin
ett torrt vin; ett halv­torrt vin; ett sött vin; ett fruktigt vin; ett mousserande vin
en flaska vin; rött vin till osten; vitt vin till räkorna; dricka ett glas vin till maten; höjda skatter på öl, vin, sprit och tobak; en skald som sjöng vinets lov
○ spec. om viss sort av så­dan dryck
fina gamla viner; ett moget, fruktigt vin med viss strävhet
○ äv. om liknande dryck beredd av andra frukter eller dylikt
maskrosvin; äpplevin
nytt vin i gamla läglar ur­sprungligen bibliskt(frukt­löst) försök till förnyelse av gamla formerhans roman i skräck­genren inne­bär att han häller nytt vin i gamla läglar
ömsom vin, ömsom vatten både goda och dåliga in­slaggruppens nya album inne­håller ömsom vin, ömsom vatten
belagt sedan början av 1300-talet (Skåne-Lagen); fornsvenska vin; gemensamt germanskt ord, tidigt lån av lat. vi´num med samma betydelse
2 (typ av) växt som ger vin­druvor särsk. om en (i tusen­tals år odlad) klättrande buske med hand­flikiga blad, grön­aktiga blommor i knippen och saftiga bär
vinranka
odla vin
○ äv. om andra liknande växter vanligen i sammansättn.
vildvin
belagt sedan senare hälften av 1300-talet (i sammansättn. -trä; (Fornsvenska legendariet (Codex Bureanus)))
Vin, kvinnor och sång. Efter en tysk dikt, publicerad utan författarnamn 1775
2vin vinet
vin·et
substantiv
● vinande
vindens vin
belagt sedan 1783; till 1vina!!