publicerad: 2021  
överhand över­handen
över|­hand·en
substantiv
ö`verhand
● i vissa ut­tryck övertag särsk. för negativ före­teelse
irritationen tog över­handen; gråten fick över­handen; tröttheten tog över­hand och hon somnade
belagt sedan 1484 (Josua bok, Domare boken); fornsvenska ivirhand; av lågtyska overhant 'över­hand; över­makt'