SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SO

Svensk ordbok

publicerad: 2021  

¹bila bilade bilat

verb

bi`la

1 förflytta sig med bil särsk. i nöjes­syfte

JFR ¹köra 1

bilist

någon bilar (någonstans)

på semestern var de ute och bilade i Europa

belagt sedan 1902

2 ofta perfekt particip hugga (timmer) till jämn (fyr­kants)form

bilning

någon bilar något

bilat virke

belagt sedan 1621; se ur­sprung till 2bila

bilabilande

²bila bilan bilor

bil·an

substantiv

bi`la

● typ av yxa med lång, starkt rundad egg som är fasad som ett stäm­järn och an­vänds för grövre renhuggning

timmerbila

○ äv. om äldre, bred­bladig strids- el. bödelsyxa

skarprättarbila

○ äv. bildligt i ut­tryck för (omilt) av­lägsnande eller dylikt

premiär­ministern lät bilan falla och av­skedade fem regeringsmedlemmar

belagt sedan 1499 (i sammansättn. timmer-; (inventarieförteckning på finska Nyslott (Arwidsson))) fornsvenska bila; av lågtyska bile med samma betydelse; nära besläktat med 1bill

SO

Alfabetisk lista

  bikupa subst.
  bikupa (bi)
  bikupa (kupa)
  bil subst.
  bil. (bilaga)
1bila verb
2bila subst.
  bilabial adj.
  bilaccis (accis)
  bilaffär (affär)
  bilaga subst.

  Till   alla ordböcker