SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 bikupa bikupan bikupor bi|kup·an substantiv bi`kupa 1 behållare som utgör uppehållsplats för ett bisamhälle vid biodling, av trä el. (förr) av halm belagt sedan 1738 2 undervisningsmetod som baseras på fri och livlig diskussion i små grupper belagt sedan 1950-talet SO Alfabetisk lista bikta sig verb biktbarn subst. biktfader subst. biktstol subst. biktstol (stol) bikupa subst. bikupa (bi) bikupa (kupa) bil subst. bil. (bilaga) 1bila verb Till alla ordböcker