publicerad: 2021  
abrovink abrovinken abrovinker
eller
abrovinsch abrovinschen abrovinscher
abro·vink·en, abro·vinsch·en
substantiv
abrovink´ el. abrovin´sch
var­dagligt kring­gående rörelse
göra en abrovink
ofta bildligt (till­fällig) listig lösning
han hittade ingen skruv så han gjorde en abrovink med tejp
någon gång äv. konstig sak
belagt sedan 1965; sv. dial. abravink, abrovink; av ovisst urspr. men trol. besläktat med sv. dial. aber, plur., 'rörelser av okynnig art'