publicerad: 2021  
begåvning begåvningen begåvningar
be·gåv·ning·en
substantiv
begå´vning
1 det att vara begåvad all­mänt förstånds­mässigt el. in­om an­givet om­råde
JFR intelligens, talang
begåvningsprofil; musikbegåvning; specialbegåvning
begåvning (för/i något/att+verb)
begåvning (för något)
begåvning (för att+verb)
begåvning (i något)
begåvning (i att+verb)
teoretisk begåvning; praktisk begåvning; skolans mått på begåvning; hennes begåvning för matematik
belagt sedan 1866
2 begåvad person all­mänt el. in­om visst om­råde
JFR talang
begåvningsflykt
alla begåvningar måste inte bli forskare; han är en stor politisk begåvning
belagt sedan 1890