publicerad: 2021  
binga bingan bingor
bing·an
substantiv
bing`a
● var­dagligt (form­lös) an­hopning av före­mål
när hon kom hem från semestern låg en hel binga räkningar och väntade på henne
belagt sedan 1794; böjnings­form till fornsvenska binge; se ur­sprung till binge