publicerad: 2021  
briljans briljansen
brilj·ans·en
substantiv
[-aŋ´s] el. [-an´s]
1 klar, kristallisk glans
glasen hade en ut­sökt briljans
belagt sedan 1896; av franska brillance med samma betydelse; jfr ur­sprung till 2briljant!!, briljera
2 ut­sökt finess eller teknik
(med) briljans
pianistens tekniska briljans; han redde ut komplicerade samman­hang med pedagogisk briljans
belagt sedan 1965