publicerad: 2021  
förkomma förkom förkommit förkommen förkomna, presens förkommer
verb
[-kåm´a]
● gå förlorad genom slarv på mer el. mindre okänt sätt
något förkommer
brevet har ty­värr förkommit
belagt sedan 1526; jfr fornsvenska forkoma 'förstöra, öde­lägga'
förkommaförkommande