SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 förlägenhet förlägenheten för·läg·en·het·en substantiv förlä´genhet ● det att vara förlägen ○ ofta äv. brydsam situation genom truppens kniptångsmanöver råkade fienden i förlägenhet belagt sedan 1756 SO Alfabetisk lista förlåta verb förlåtande adj. förlåtelse subst. förlåtlig adj. förlägen adj. förlägenhet subst. förlägga verb förläggare subst. förläggare (förlägga) förläggning subst. förläggning (förlägga) Till alla ordböcker