publicerad: 2021  
förväntan bestämd form förväntan, utrum; som plural kan användas förväntningar
för·vänt·an
substantiv
förvän´tan
● hopp om viss ut­veckling som ock­så bedöms som sanno­lik
JFR 1vilja
en förväntan (på någon/något) (om något/att+verb/sats)
en förväntan (på någon) (om något)
en förväntan (på någon) (om sats)
en förväntan (på någon) (om att+verb)
en förväntan (på något) (om något)
en förväntan (på något) (om sats)
en förväntan (på något) (om att+verb)
en förväntan (på någon/något) (att+verb/sats)
en förväntan (på någon) (sats)
en förväntan (på någon) (att+verb)
en förväntan (på något) (sats)
en förväntan (på något) (att+verb)
premiären gick över förväntan; mot all förväntan blev det NN som vann; de ser fram mot matchen med spänd förväntan
belagt sedan 1708