publicerad: 2021
frustrera
frustrerade frustrerat
frustr·er·ar
verb
●
vanligen pass. el. part.
göra besviken genom att inte tillfredsställa behov
JFR
frustration
frustrerande
någon frustreras
någon är frustrerad
han var frustrerad över att han inte fick respons på sitt arbete; att arbeta på långvården är ofta frustrerande; många frustreras av att de egentliga besluten fattas i Bryssel och inte i Sverige
belagt sedan 1630; bedömt som föråldrat på 1920-talet; ökad anv. sedan 1960-talet;
av lat. frustra´re 'gäcka; svika', till frus´tra 'förgäves'