publicerad: 2021  
fryna frynte frynt, presens fryner
verb
fry`na
● mindre brukligt rynka (på näsan) ofta för att ut­trycka förakt
fryna (på något) (åt någon/något)
fryna (på något) (åt någon)
fryna (på något) (åt något)
han frynte (på näsan) åt mot­ståndarnas prestationer
belagt sedan 1893; sv. dial. fryna; av om­diskuterat urspr; trol. ljudsymbolisk bildn.
frynafrynande