publicerad: 2021
mottagare
mottagaren, plural mottagare, bestämd plural mottagarna
mot|tag·ar·en
substantiv
1
person som får ta emot något
gåvomottagare
en mottagare (av något)
givare och mottagare; frakten erläggs av mottagaren
○
spec. medicin
mottagaren var redo för njurtransplantationen
○
äv. om lyssnare, läsare eller dylikt
språkvetenskap m.m.
kommunikationsprocessen innehåller normalt en sändare och minst en mottagare
○
i vissa racketspel äv.
person som ska returnera serve
servemottagare
"Fördel: mottagaren", sade domaren
belagt sedan 1840
2
apparat för mottagning av radiosignaler
kristallmottagare; radiomottagare
belagt sedan 1922